Taggar

Liknande inlägg

Dela med dig

Ett par avklippta flätor – symbol för kvinnlig frigörelse

Avklippta flätor. NM.329064A_B. Nordiska museet.

Avklippta flätor. NM.329064A_B. Nordiska museet.

I museets samlingar finns ett par flätor som har tillhört Anna f. Lidström, född 1920.

Som liten har hon långt hår, men i 8-10 årsåldern vill hon klippa av håret så det blir modernt shinglat. Mamman är ovillig men ger efter för tjatet och klipper till slut av dotterns flätor. Sedan förvaras de invirade i silkespapper i en låda tills de 2007 skänks till Nordiska museet.

I kölvattnet efter 1:a världskriget förenklas både klädedräkt och hårmode. På 1920-talet slår kortklippt hår igenom för damer, trots ett starkt motstånd från många håll, framförallt från männen. De menar att kvinnorna, genom att klippa av sig håret, förlorar sin kvinnlighet och det är inte ovanligt att äkta män förbjuder sina fruar att klippa av sig håret. Ibland går det t.o.m. så långt att de nya frisyrerna orsakar skilsmässa. Samtidigt sprids myter om att stubbade nackar skulle leda till håravfall. Men trots ett stort motstånd växer kvinnornas intresse för det nya modet och vintern 1926 uppger en svensk veckotidning att majoriteten av alla kvinnor i Sverige är kortklippta. I takt med att fler kvinnor väljer det kortklippta håret minskar motståndet och fler och fler, även bland männen, ser fördelarna med en kortare frisyr. Dock finns motståndet kvar inom vissa grupper. Som exempel kan nämnas att kortklippt hår är förbjudet på sjuksköterskeutbildningen.

I efterhand har 20-talets kortklippta frisyrer blivit en symbol för kvinnlig frigörelse. Hårmodets utveckling speglar också samhällsförändringen i stort. Svenska kvinnor får rösträtt 1921 och kvinnorna börjar alltmer ta sig in på traditionellt manliga områden. När kvinnorna frigör sig från husmodersrollen och börjar leva ett mer aktivt liv vill de ha bekvämare kläder men också ett mer lättskött hår. Den kortklippta frisyren passar in i den nya kvinnorollen.

 Lena Kättström Höök, intendent